Grekiska föreningen i Borås

Beskrivning

Grekerna kom till Borås som arbetskraftsinvandrare i början av 1960-talet, en period då Grekland fortsatte att blöda av massutvandring till utlandet. Ett mindre antal av dem kom även senare, under juntans sju år 1967-74, och sökte politisk asyl. Majoriteten av grekerna i Borås kom från centrala Grekland och utgör än idag den största delen av stadens grekiska befolkning.

Under 1960- och 1970-talen var den svenska industrin och landets ekonomi på sin höjdpunkt. Så vid mitten av 1980-talet fanns det omkring 1000 greker i Borås. Men senare, efter en ekonomisk kris inom hantverksindustrin, började antalet minska kraftigt och har idag nått ner till omkring 300.

Grekerna här arbetade på de stora fabrikerna för klädtillverkning, textilbearbetning och färgning, eftersom Borås var centrum för klädtillverkning i hela Sverige. Enligt stadens historia var Borås redan från 1600-talet centrum för hela Sveriges gårdfarihandlare, och kallades "knallestad". Drömmen om återvandring och nedläggningen av stora hantverksföretag efter den ekonomiska krisen i mitten av 1980-talet ledde till att många återvände till hemlandet Grekland.

Andra tvingades söka arbete i andra svenska städer. Behovet av att träffas för att tala sitt språk, utbyta åsikter och diskutera gemensamma invandrarfrågor som direkt berörde grekerna under dessa år ledde dem tidigt till att bilda föreningar. Grekerna i Borås grundade den grekiska föreningen i mitten av 1960-talet, och denna förening var en av de första grundarna av förbundet av föreningar och samfund i Sverige.

Frågor av gemensamt intresse, som undervisning i modersmål, den ortodoxa tron och kulturell identitet i allmänhet, var av avgörande betydelse och är fortfarande aktuella idag. Föreningarna och förbundet diskuterade och kämpade för viktiga frågor, som militärtjänst, återvandring, tullbefrielse för bohag och bilar, försäkringsfrågor, erkännande av examensbevis, pensionsfrågor och skattebefrielse vid fastighetsköp med utländsk valuta. Idag har de viktigaste frågorna för första, andra och tredje generationens greker i Borås var sin prioritet och särart.

Den första generationen, till stor del pensionärer, har behov av ett gemensamt hem för att träffas, tala det grekiska språket, lyssna på grekisk musik och dansa grekiska traditionella danser. Den andra generationen ger, i den mån den kan, också prioritet åt frågor som språk, dans och grekiska traditioner. Frågan om nationell och kulturell identitet är mer sårbar - många behärskar inte det grekiska språket eller lever i blandäktenskap och har bara sporadisk kontakt med Grekland.

Detsamma, och i ännu högre grad, gäller den tredje generationen, som behöver stöd och gemenskap från de två andra generationerna. Ansträngningen att föra den tredje generationen till föreningen görs ofta av mor- och farföräldrar, eftersom föräldrarna själva inte har den tid som krävs. Mor- och farföräldrarna är den länk som binder tredje generationen till den grekiska kulturen, som direkta och levande bärare av språket och traditionerna.

Föreningen uttrycker, representerar och tillvaratar intressena inte bara för de greker som bor i Borås utan även för de greker som bor i kringliggande områden. Föreningens huvudsakliga syften idag är bland annat: att stärka banden mellan grekerna. Att verka för lösningar på frågor som rör medlemmarna och grekerna.

Att utveckla och sprida vår kultur till andra nationaliteter. Att utöva den ortodoxa tron genom regelbundna gudstjänster och firandet av stora religiösa och nationella högtider. Att erbjuda hjälp till grekiska barn och andra barn från blandäktenskap som vill lära sig det grekiska språket och sin koppling till det grekiska kulturarvet.

Uppgifter

Adress

Brahegatan 5, 506 35 Borås, Sweden

Kategori

Grekiska gemenskaper

Ort

Borås

Typ

Föreningar

Rapportera ett fel